Följ med bakom stylingen av Apelviken

I detta inlägg berättar stylisten Cattis om hur det gick till när hon stylade de vackra bilderna till nya kollektionen Apelviken designad av Hanna Wendelbo.

Tankar bakom stylingen av Apelviken

I mina första anteckningar om tapetkollektion Apelviken hittar jag orden äpplen, mat och kök nedskrivna, med ledorden ombonad känsla som rubrik. Det regnade den dagen i slutet av februari när Hanna visade upp sina första tapetskisser på kollektionen hos Midbec. Våren låg i luften och kändes i hela kroppen, men när jag lämnade vårt möte hade jag helt ställt om mig på mysiga höstkvällar inomhus. Den tid som vi är i nu.

Första gången jag klev in i Sara och hennes familjs fantastiska lägenhet kände jag direkt att det här är Apelviken. Högt i tak, stuckaturer och inbjudande vackra fönster. Pampigt så det förslår, men samtidigt så fullt av värme. Tapeten Filippa sätter den där ombonade stämningen i det här köket. Just den här mustiga färgställningen gör sig så bra tillsammans med den gråblå köksinredningen. I mitt huvud hade jag precis kommit in från trädgården med nyplockade äpplen, satt igång ugnen och börjat förbereda en äppelpaj.

Tillsammans med mina barn gick min man ut i skogen där vi bor och plockade hem torkade löv som låg kvar på marken sen hösten innan. Tove, som fotograferat alla bilder, och jag fick vänta in rätt tillfälle att fota just den här bilden under äppelträdet i min trädgård. Det var en varm och solig dag i början av juni nämligen, men jag tycker ändå vi lyckades skapa en höstlik känsla. Grannarna undrade nog möjligen varför vi strödde ut gamla löv på gräsmattan den där eftermiddagen.

Det vackra träfatet fann jag hos Floramor och Krukatös en dag när jag gick runt i butiken och letade inspiration. Jag blev så fäst vid det så jag fick lov att köpa med mig det hem. Varje gång jag sneglar på det här hemma påminner det om dagarna då vi fotograferade Apelviken.

Tapetmönstret Skärhamn sticker ut i den här kollektionen, då det inte är baserat på växtlighet eller blommor. Under en promenad i orten med samma namn fastnade Hanna för alla de gamla hus med vackra glasverandor av olika slag. Etsade fönsterrutor i gammeldags stil blev inspirationen till detta mönster. Jag tycker det gör sig så fint tillsammans med de storslagna fönstren och balkongdörren vid den här matplatsen.

En fikapaus och varma samtal med en vän. Jag älskar att omge mig av vackra ting som jag valt med omsorg. Men det är de människor som jag har i min närhet som får mig att känna mig riktigt hemma i slutändan. Apelviken handlar mycket om känslan av att hitta hem.

Det första mönstret jag fastnade för den där februarimorgonen när Hanna visade sina första skisser var Anemone. Stormönstrade blommiga tapeter ligger mig varmt om hjärtat. Jag kände direkt att det här är en sovrumstapet. Det är något med den här tapeten som är väldigt rogivande, trots det livliga mönstret. Jag kan faktiskt avslöja att den sitter på mina egna sovrumsväggar hemma, men i en annan färgsättning. Här ville jag plocka upp de grågröna tonerna ur tapeten, som i sängkläderna och på fåtöljen. Samtidigt ville jag låta det hårda möta det mjuka, som sängbordets betongfot mot de slingriga bladen i tapeten.

Efter en krispig höstmorgon utomhus är det härligt att landa framför en värmande kakelugn. För mig är det viktigt att ha platser i hemmet som man kan sjunka ner vid, utan att ha vare sig en tv eller dator som stör en. Tapeten Apelkvist med sina skimrande kvistar är stillsam att vila ögonen på. Lägg till ljudet av en sprakande eld i bakgrunden, så hittar du kanske känslan jag är ute efter.

Jag tycker så mycket om de mustiga färgskalorna Hanna har jobbat med. Inte minst hur hon har kombinerat nyanser med varandra. Den här färgställningen av Anemone rymmer så mycket värme, trots sin blågrå färg som drar åt det kalla hållet. Här ville jag fånga upp de varma nyanserna ur tapeten i textilerna i rummet. Kuddar lånade från Floramor och Krukatös butik samsas bland annat med min privata kudde med William Morris mönster chrysanthemun. Att Hanna hämtat inspiration från mitt landskap Dalarna i den här kollektionen känns väldigt speciellt och fint. Därav små detaljer som den gröna dalahästen i fönstret och Zorntavlan på väggen bakom soffan.

Precis som tidigare kollektioner har Hanna hämtat mycket inspiration från sin egen trädgård. Den här gången ville jag att maffiga blombuketter skulle ta mycket plats och gå som en röd tråd i bilderna. Varma och sobra hösttoner som plockar upp nyanser ur Hannas tapeter, som här tillsammans med tapeten Lilja i färgen blush.

En solig vårmorgon mötte jag upp Jette från Floramor och Krukatös och visade upp ett par små tapetprover från Apelviken, tillsammans med inspirationsbilder jag fått av Hanna. Jag kände mig helt trygg i Jettes händer. Visst blir man nästan lite tårögd av dessa vackra blombuketter. Jag kan inte nog tacka henne för hennes otroligt fina engagemang!

I Saras hem hittade jag så många härliga detaljer som jag ville plocka in i Apelviken, som stearinljusen som fått rinna ner över en stapel med gamla böcker. Detaljer som lika gärna hade kunnat finnas i ett hem i England när Arts and Crafts-rörelsen blomstrade i början av 1900-talet.

Avslutningsvis har vi tapetmönstret Pomona där äppelträd växer bredvid päronträd och bildar sin egen fruktträdgård. Pomona, trädgårdsgudinnan i den romerska mytologin tog hand om fruktlundar och trädgårdar och symboliserar omtänksamhet. Som jag älskar det här mönstret och hur det sammanfattar hela kollektionen. Precis som jag tycker om stilkrockar, lika mycket tycker jag om att leka med kontraster när jag inreder. Här får djärva former i stengods möta de mjuka fruktlundarna. En rolig detalj är att Jette från Floramor och Krukatös hittade julrosor i sin trädgård som hon plockade med sig till mig för att använda. Detta var ju i början av juni…

Den här bilden är min personliga favorit, inte minst för att den berättar så mycket. Hannas Pomona i en färgställning som får mig att tänka på både dalablått och falurött, tillsammans med Lilja i blush i rummet intill. Och sedan hur allt möter det vackra taket som är ett konstverk i sig. Om du kikar noga så kanske du kan se de små symbolerna här och var? Sådant som inspirerat Hanna till kollektionen Apelviken och sådant som symboliserar Hanna för mig. Den stora dalahästen är ett arv från min mormor, boken om konstnären Anders Zorn vars hemgård jag och Hanna besökte under en träff i Mora förra hösten. Zorn bar ofta hatt och kanske är det just hans som hänger där på dörren. Ett par dahlior i en enkel liten vas, som Hanna plockat in från sin trädgård, hennes penslar som samsas där på stegen tillsammans med alla böcker. Jag vet att William Morris är en stor inspirationskälla för Hanna och kanske var det just honom jag tänkte på när jag ställde en av statyerna där på skrivbordet.

Jag kände det redan då, när Hanna visade sina första skisser av Apelviken, att det här kommer bli något riktigt stort. Tapetmönster som redan känns som riktiga klassiker, som vi kommer att titta tillbaka på och se som en symbol av den tid vi lever i precis nu.

//Cattis

Foton: Tove Mattsson