Do you wish to visit the site in ![]()
English?
English?
Våra föräldrar hade tagit med oss till Engelska Tapetmagasinet där de släppte oss lösa för att välja tapeter till våra rum. Jag hittade snabbt min drömtapet, en blå tapet med ränder. Den hade en bred något lite mörkare rand, sedan kom en något smalare ljusare rand och därefter en ännu smalare guldrand och dessa ränder upprepades efter varandra. Den blå färgen gick lite åt det blå-lila hållet, en tidstypisk blå nyans som verkligen inte går att hitta idag. Men som tog mig med storm sommaren -99!
Tapetvalet godkändes av nöjda föräldrar och till deras glädje fanns denna tapet även i en ljusgrön färgställning vilken de tyckte att min bror kunde ha i sitt rum. Det tyckte däremot inte min bror. Han hade fastnat för en illgrön svampad variant och till detta ville han ha en bård med sick-sack mönster i starka nyanser av grönt, gult och blått. Det blev en envis kamp mellan föräldrarna och barnet som inte kunde avgöras i tapetaffären.
Efter flera misslyckade övertalningsförsök från föräldrarna försökte fadern förhandla (modern hann aldrig sätta stopp för denna något opedagogiska förhandling) med barnet genom en klassisk muta. Min bror skulle få äta hur många glassar han ville under en dag om han valde tapeten som föräldrarna föredrog. Min bror satte av till glasskiosken på sin lilla cykel, kom hem, åt sin glass, cyklade tillbaka till kiosken, köpte ny glass, kom hem, åt glassen och tillbaka igen och så höll han på den dagen.
Hur slutade då den här tapethistorien? Det blev en illgrön svampad variant och en sick-sack mönstrad bård i starka nyanser av grönt, gult och blått i min brors rum, så det blev en win-win för min bror kan man säga…!
Glasstricket fungerar således inte när det kommer till tapeter. Däremot kan man använda det som en form av intervallträning mellan hemmet och glasskiosken.
