I Gråbo utanför Göteborg i ett samhälle omringat av skog och gröna fält, har Familjen Johansson/Ljunggren hittat ett hus som blivit deras kreativa oas.
“Allt är inte tipp-topp här hemma, säger hon med ett stort leende när vi välkomnas in i hallen.”
Fast så slitet är det dock inte, man ser omsorgen i detaljerna. Sandra är en varm, sprudlande och färgstark person med nära till skratt. Det avspeglar sig inte bara i hennes omgivning utan också på inredningen.
Huset byggdes 1939 med en rymlig trädgård som på baksidan omsluts av skog. När vi besöker Sandra har krokusen nyss slagit ut i rabatten, som under sommaren fylls med blommor i överflöd. Till och med så mycket blommor att Sandra bestämde sig för att anordna en blomsterloppis på gatan, som var väldigt uppskattat.
Någonstans i gränslandet mellan Narnias magiska värld och en gammal leksaksbutik finner vi ett barnrum med en drömmig sänghimmel och vajande vimplar i taket.
I dottern Stellas rum ser man verkligen Sandras genuina intresse för inredning och fingertoppskänsla för detaljer, färg och form.
“Vi ville förstärka den gammaldags känslan i rummet och satte därför upp lister och pärlspont”.
Här mixas material som rotting, textilier, trä och metall och skapar en härlig dynamik i rummet.
“Det ska kännas som att man välkomnas in i en egen liten sagovärld här, tycker jag.”
Det rosa skåpet fraktades från Österlen. Där familjen har semesterhus och tillbringar mycket tid om somrarna.
Färg: Karamell, Beckers.
“Jag har verkligen inrett för Stellas skull, så att hon ska älska det.”
Det vackra rosa skåpet köpte paret nere i Österlen förra året och det måste vara alla barns dröm vid kurragömma. “Jag hoppas att hon minns rummet när hon blir äldre, skåpet kommer hon absolut få dras med tills hon flyttar hemifrån”.
Rummet är tapetserat med tapeten Ivar från kollektionen Grönhaga och för Sandra var det kärlek vid första ögonkastet. Hon rekommenderar alla att ta hem tapetprover för att kunna bilda sig rätt uppfattning.
“Tapeten i Stellas rum skiftar så vackert i färg från dag till dag beroende på hur ljuset skiner in”
“Jag landade i att jag ville göra ett stort “f*ck you” för dom som tycker att pojkrum skall vara blå och tjejrum rosa”, säger hon med självsäkerhet i rösten. “Sen flörtar jag lite med ”tjejiga” detaljer för att skapa en cool kontrast.”
Ljuset från de spröjsklädda fönstren skapar en romantisk stämning på verandan som bjuder in både till mysiga fikastunder och odling för den med gröna fingrar.
“Det blir aldrig ett finare ting bara för det kostar mer. Jag skriver ofta ut vad mina möbler och inredning kostar och det gör att många kan relatera till min stil, den är billig och överkomlig.”
Sandra beskriver sin stil som “En mix mellan gammalt och nytt, loppisfynd och färgglatt.”
Fokus ligger på att rotera inredning mellan rummen, men också från hennes egna lilla lager i källaren.
“Jag tror också att jag är lite snål, eller ja, lite ekonomisk. Jag gillar inte att lägga jättemycket pengar på inredning.”
Inmålade lister och platsbyggda garderober i samma dämpade gröna kulör som även pryder väggarna i parets sovrum. Garderoberna, som även detta är ett Marketplace-fynd, har uppdaterats med snickerifärg och eleganta mässingsbeslag.
“Det är skitjobbigt att renovera. Det är lite som att ha barn, det är dyrt, påfrestande och underbart. Man får alla delar. “
“Jag har svårt att köpa fabriksnya grejer, jag blir helt ointresserad när det står 15 likadana vaser bredvid varandra i en butik.“
“På loppisrundan ser jag det som en sport att hitta coola och unik inredning.”
Typ att “Ha!” “Här är min skatt, ingen har en likadan, jag såg den först” Jag gillar verkligen den känslan.”
I hallen skymtar vi en tavla som fångar vårt intresse. Sandra har bevarat gamla, små ting från renoveringen i en tavla. Nötta biljetter från Lisebergs dansbana, en bit från en fantomentidning och en tågbiljett daterad 1943.
Trappan upp till ovanvåningen är en rosa, pastellig dröm! Enligt Sandra kallas den för Pippi-trappan och visar på vilken kreativ och modig person hon är som får idéer att bli till verklighet.
“Vill jag måla huset rosa, så kan och får jag måla huset rosa till skillnad från när vi bodde i lägenheten. Att bo här har öppnat upp en ny värld för mig där jag kan vara helt fri i mitt tankesätt, det är befriande.”
Här uppe har de bevarat det härligt knarrande plankgolvet och låtit en ljus och behaglig tapet skapa en enhetlig känsla mellan de två angränsande rummen och trappan.
“Jag fattar inte ens hur vi fick klart allt här uppe, men jo då! Min räddning har varit att dölja skavankerna med fog.”
Hur gick idén om en rosa trappa hem hos sambon?
“Ja, han bryr sig inte så mycket…längre. Jag brukar inte fråga honom om såna grejer, jag bara kör” säger Sandra och skrattar.
“Han litar på mig, vi har varit tillsammans så länge så han har lärt sig att det är ingen idé att käfta emot” säger hon med glimten i ögat.
Repotage skrivet av:
